Bröllopsnatten by Arvika
Hon sitter utanför tältet. Det är natt nu och värmlandshimlen är svart. Från tälten runtomkring hörs ett sorl av skrattande människor och långt bortifrån ljudet av musik och skrik. Hon sköljer bort lite lera från benen med en vattenflaska, men det är meningslöst. Hela tältet är fullt med kladdig lera.
Hon skrattar för sig själv. Tänk om hennes mamma såg henne nu. Silvia från Heidelberg som en gång gett henne en utskällning för att hon missat en knapp på sin klänning. Nu sitter hon här på marken i en sliten kjol och linne med lera både här och där. Hur länge var det sen hon duschade egentligen?
Ett ljud. Det pirrar till i magen.
"Victoria?"
Siluetten som en skugga i mörkret. Han kliver fram i skenet från det lilla stearinljuset. Ansiktet blänker av svett, hans hår står på ända.
"Hur var konserten?"
Han svarar, men hon hör inte. Kan inte slita blicken från en knapp han glömt knäppa i gylfen på jeansshortsen. Hennes hjärta bultar. Gud Victoria samla dig nu.
"Har du en cigg?" frågar hon.
Han skakar på huvudet.
"Nix"
"Kan du inte be någon hämta?"
Han skrattar till.
"Någon? Vem skulle det vara? En kammarherre?"
Hon rodnar.
"Förlåt…jag är så dum…jag är så van..."
Han sätter sig ned brevid henne. Hennes hand snuddar hans och hon drar tillbaka den som om hon rört vid en spisplatta.
"Är du packad?"
Hon bara skakar på huvudet. Han ett försiktigt tag om hennes nacke. Lägger henne ned på marken.
"Bra"
Han drar hennes ansikte till sitt. Hennes hjärta bultar så att hon har svårt att andas. Gode gud nu händer det. Hans läppar mot hennes. Han smakar sött, eller kanske salt. Hon vet inte. Kan inte hålla tillbaka en flämtning.
"Åhh Daniel"
Hans händer som smeker av henne tröjan, BH:n kjolen…
"N…nej…Daniel, någon kan se"
"Låt dem se. Låt alla se"
"Ja!" hon stönar "Ja låt dem se!"
Sedan är han ovanpå henne. Han har dragit av sig shortsen och hon inser att hon är naken.
"Ta mig Daniel, kom in i mig nu"
Nu känner hon honom. Mot sitt kön, åh gud så skönt, men det gör ont.
"Åh Daniel, det går inte, du är för stor jag….åh….ja mer"
Han tränger in i henne. Bit för bit. Det gör ont och är underbart skönt på samma gång. Sen börjar han röra sig. Rytmiskt. Hela hennes kropp pulserar. Njutningen fpår henne att stöna, skrika.
Ovanför dem glimtar stjärnnorna. Från fjärran strömmar Arcane Fire.
"Här jobbas det på tronföljden ser jag!"
Hon slår upp ögonen. Ovanför dem står Carl_Philip. Han har en gigantisk snus under läppen och armen runt den där renspunkare från Ludvika. Hon drar efter andan. Försöker skyla sig men brister ut i skratt.
"Det är A…Arvika" stönar hon.
Carl-Philip ler.
"Tell me about it" säger han och försvinner i mörkret. Det sista hon ser är hur han för upp en genomskinlig plastdunk till munnen.
Hon ser på Daniel. Hans ögon är fulla i skratt.
"Kanske vi kan hoppas att Carl-Philip gör en kusin ikväll åt vårt framtida barn"
De skrattar båda två. Reser sig upp.
Hon står med händerna mot stängslet...
